Badkruka
Igår kom efterlängtade Frida hit till Rörö på besök. Det var väldigt länge sedan som jag träffade henne så det var väldigt roligt. Vi tog en lång promenad och sedan satte vi oss på våran lilla byggställning och pratade om allt som hänt och inte hänt i våra liv.
Idag denna vackra, härliga, sommriga dag ägnade vi den mesta tiden vid beachen. Jo till och med jag badade denna dagen (för er som inte visste det så är jag en badkruka). Jag kan inte påstå att jag tyckte att det var skönt, men efter ett tag så kändes det okej. Kan ha berott på att jag tappade känseln i mina ben men ändock. Tog till och med några simtag innan jag gick upp, la mig en stund på bryggan för att torka och bli varm igen. När Frida sedan hade badat klart (jo hon var nere och trivdes i vattnet mer än vad jag gjorde) tog vi våra saker och la oss på ett berg i närheten och solade ett tag. Bara drygt en timme, dock. Det var förvårnandsvärt många fransmän och fransyskor på beachen, by the way. Men de var väldigt trevliga. När de gick förbi oss sa de Hej (på svenska ja) på ett sätt som om vi redan kände varandra (eller i alla fall visste vilka den andra var). Vilket kändes trevligt.
En onödig sak. Men jag och Frida kom på något sätt in på Astrid Lindgrens sagor och böcker. Jag kom fram till att av alla hennes underbara böcker som hon har skrivit (som sedan blivit film många av de) gillar jag absolute mest Madicken, Saltkråkan och Alla vi barn på/i bullerbyn. 
